Jo den almanack jag fick i julklapp i år igen från Stena recykling är full med vackra bilar från mina ungdomsår och där Amerika var vårt föredöme i mångt och mycket, men nu i vuxen ålder (70+) är det inte så längre och jag förskräcks i stället över hur det ser ut där nu.
Nya amerikanska bilar pratas det väldigt lite om numer, men dess då mer om landets polarisering.
Frågan är om det över huvud taget finns något som vi kan se upp till i det amerikanska samhället och som vi inte har bättre här hemma, men det kanske finns något om man tänker efter.
Det finns en del att fundera på den här veckan med, då bland annat att det verkar helt ok att uppvigla folket till storma Kapitolium och försöka störta regeringen i USA och eftersom de flesta republikanerna tyckte inte att Trump,s agerande skulle leda riksrätt för sina handlingar.
Undrar vad republikanerna hade tyckt om demokraterna gjort samma sak, något att fundera på!
Om man är intresserad av polariseringen och konspiratoriska rykten så kan jag föreslå att man läser en intressant artikel på expo.se som heter ”Konspirationsteoriernas politiska återkomst” som ger en bra överblick vad som pågick och pågår.
Tyckte att jag kände mig hurtig och lite ungdomlig häromdagen när jag tog ut min MTB för att unna mig lite motion, men min hurtighet dämpades raskt när jag fick syn på en kille som kom springande i sportkläder och kortbyxor i minus tre graders kyla, huga som de säger Norrland.
Eller som min mor som aldrig riktigt slutade med sin gotländska dialekt skulle sagt, naaj huu!
Nåja det blev i alla fall 10 km med de trögt rullande dubbdäcken, så himla gammal är jag väl då inte?
Visst det gick bra att cykla fast det blev kallt om både fingrar och tår.
Ibland kan man känna sig som en fåne också, då som när jag var och handlade med munskyddet på i veckan och hade två stora papperskassar och en ryggsäck fulla med mat.
Vad händer om inte en papperskasse rämnar och allt glider ut på parkeringen i en enda röra.
Precis som vanligt när jag tycker gjort bort mig, ramlar eller tippar med cykeln i skogen då kollar jag först runt för att se hur många som såg fadäsen, pinsamt!
Nåja det blev några snabba ruscher farm och tillbaka till bilen innan någon hann köra över maten och äggen höll.
För att lugna mina närmaste kan jag säga, nej jag brukar inte slå mig då jag tippat med cykeln i skogen eftersom det går då vanligen väldigt sakta, alltför sakta mellan rötter och stenar för att hålla balansen.
På tal om kassar så minns jag reklamen för pappersindustrin som löd ”Säg ja till papp, säg wellpapp”, lite kul var det väl ändå eller?
Javisst ja då ledde det också till en anknytning, nämligen till Hallsta pappersbruk där SWECO och jag då innan jag gick i pension hade ett stor uppdag att se över hur rökspridning i fabrikslokalerna skulle förhindras vid eventuell uppkomst av brand.
Ett stort intressant uppdrag bland många andra under min långa tid på SWECO.
Så på tal om munskydd så är man lika oense i Europa nu om vaccinet som om munskydden då och vi kan konstatera att som vanligt är var och en sig själv närmast.
Någon sade att demokrati är; när var och en får göra som jag vill???
Nu har jag spånat färdigt och avslutar med en gammal bild från barndomen när det byttes spåntak på svinhuset vid L:a Åby i Bro på Gotland i början på 40-talet hos mormor och morfar.
På bilden mormor Anna med brorsan och moster Ingrid och jag till höger.
Om ni har långtråkigt kan ni skrolla ner och läsa mina tidigare inlägg där det finns berättelser om både Gotland och fastlandet.
Eller gå in direkt på sylves.blogg.se
En vinterfluffig hälsning från kammarn och spånfabiken i Bro.
Spånfabriken
Allmänt Kommentera
Jo den almanack jag fick i julklapp i år igen från Stena recykling är full med vackra bilar från mina ungdomsår och där Amerika var vårt föredöme i mångt och mycket, men nu i vuxen ålder (70+) är det inte så längre och jag förskräcks i stället över hur det ser ut där nu.
Nya amerikanska bilar pratas det väldigt lite om numer, men dess då mer om landets polarisering.
Frågan är om det över huvud taget finns något som vi kan se upp till i det amerikanska samhället och som vi inte har bättre här hemma, men det kanske finns något om man tänker efter.
Det finns en del att fundera på den här veckan med, då bland annat att det verkar helt ok att uppvigla folket till storma Kapitolium och försöka störta regeringen i USA och eftersom de flesta republikanerna tyckte inte att Trump,s agerande skulle leda riksrätt för sina handlingar.
Undrar vad republikanerna hade tyckt om demokraterna gjort samma sak, något att fundera på!
Om man är intresserad av polariseringen och konspiratoriska rykten så kan jag föreslå att man läser en intressant artikel på expo.se som heter ”Konspirationsteoriernas politiska återkomst” som ger en bra överblick vad som pågick och pågår.
Tyckte att jag kände mig hurtig och lite ungdomlig häromdagen när jag tog ut min MTB för att unna mig lite motion, men min hurtighet dämpades raskt när jag fick syn på en kille som kom springande i sportkläder och kortbyxor i minus tre graders kyla, huga som de säger Norrland.
Eller som min mor som aldrig riktigt slutade med sin gotländska dialekt skulle sagt, naaj huu!
Nåja det blev i alla fall 10 km med de trögt rullande dubbdäcken, så himla gammal är jag väl då inte?
Visst det gick bra att cykla fast det blev kallt om både fingrar och tår.
Ibland kan man känna sig som en fåne också, då som när jag var och handlade med munskyddet på i veckan och hade två stora papperskassar och en ryggsäck fulla med mat.
Vad händer om inte en papperskasse rämnar och allt glider ut på parkeringen i en enda röra.
Precis som vanligt när jag tycker gjort bort mig, ramlar eller tippar med cykeln i skogen då kollar jag först runt för att se hur många som såg fadäsen, pinsamt!
Nåja det blev några snabba ruscher farm och tillbaka till bilen innan någon hann köra över maten och äggen höll.
För att lugna mina närmaste kan jag säga, nej jag brukar inte slå mig då jag tippat med cykeln i skogen eftersom det går då vanligen väldigt sakta, alltför sakta mellan rötter och stenar för att hålla balansen.
På tal om kassar så minns jag reklamen för pappersindustrin som löd ”Säg ja till papp, säg wellpapp”, lite kul var det väl ändå eller?
Javisst ja då ledde det också till en anknytning, nämligen till Hallsta pappersbruk där SWECO och jag då innan jag gick i pension hade ett stor uppdag att se över hur rökspridning i fabrikslokalerna skulle förhindras vid eventuell uppkomst av brand.
Ett stort intressant uppdrag bland många andra under min långa tid på SWECO.
Så på tal om munskydd så är man lika oense i Europa nu om vaccinet som om munskydden då och vi kan konstatera att som vanligt är var och en sig själv närmast.
Någon sade att demokrati är; när var och en får göra som jag vill???
Nu har jag spånat färdigt och avslutar med en gammal bild från barndomen när det byttes spåntak på svinhuset vid L:a Åby i Bro på Gotland i början på 40-talet hos mormor och morfar.
På bilden mormor Anna med brorsan och moster Ingrid och jag till höger.
Om ni har långtråkigt kan ni skrolla ner och läsa mina tidigare inlägg där det finns berättelser om både Gotland och fastlandet.
Eller gå in direkt på sylves.blogg.se
En vinterfluffig hälsning från kammarn och spånfabiken i Bro.