Eftersom jag har fullt upp med att renovera badrummet på övervåningen har jag nu gjort det lätt för mig den här veckan och gör därför klipp från min bok ”Livsepok” där en kompis och jag raggar runt i Visby med min ombyggda Jovett Jupiter från 1951.
”Till polisens eller Gotland-Yards förtret gör vi en hel del raggarrundor i Visby med Jovetten men vi uppträder korrekt så de har inget att klämma dit oss för, utom en gång.
Den gången hade vi stannat i backen på Adelsgatan för att prata med några brudar som uppehöll sig på den vänstra trottoaren. Det hör till saken att det var vänstertrafik på den tiden och bilen var högerstyrd.
Direkt när vi stannat var det en polis där med en gång och påpekade att det var stoppförbud på den platsen.
Detta hade jag inte sett eftersom det endast satt en liten ynklig skylt på husväggen, vilket jag påpekade.
Det hjälpte nu inte för det skulle rapporteras och beivras med böter, varpå han tog fram sitt anteckningsblock och frågade Lennart efter namn och adress med mera, och till sist ville han se Lennarts körkort.
Efter en lång paus sa Lennart lugnt att han inte hade något körkort, varpå polisen troligen tyckte att han gjort ett bra kap och sa upprört, har du inget körkort? Lennart som fortfarande var mycket lugn sa lite tyst och försyn och pekade på mig, det är han som kör.
Polisens min är obetalbar när han tittar över på andra sidan bilen där jag lugnt sitter vid ratten och ser på vad som försiggår.
Röd av ilska över fadäsen börjar han nu om med samma procedur av anteckningar.
Efter att jag har rapporterats över förseelsen tycker han att vi skall försvinna från stan, vilket vi naturligtvis inte alls gjorde.
Det gick ganska bra att åka fyra personer i den lilla bilen, två brudar och jag i sittbrunnen och Lennart kunde sitta bak på kanten när vi körde sakta, eller så kunde han krångla sig ner på tvären bakom ryggstöden.
En kväll när vi hade två brudar i sittbrunnen och Lennart satt uppe på bakkanten kom polismästaren fram och var intresserad av vad det var för bil och pratade med oss om att poliserna var mycket irriterade på oss och han tyckte det var bäst om vi höll oss borta från staden några kvällar.
Vi höll oss väl utanför ringmuren några kvällar men sedan var det full fart igen.”
På tal om kompis passar ordspråket;
Lika barn leka häst!??
Visst är det fint med ordstäv.
Semester
Nostalgi Kommentera
Eftersom jag har fullt upp med att renovera badrummet på övervåningen har jag nu gjort det lätt för mig den här veckan och gör därför klipp från min bok ”Livsepok” där en kompis och jag raggar runt i Visby med min ombyggda Jovett Jupiter från 1951.
”Till polisens eller Gotland-Yards förtret gör vi en hel del raggarrundor i Visby med Jovetten men vi uppträder korrekt så de har inget att klämma dit oss för, utom en gång.
Den gången hade vi stannat i backen på Adelsgatan för att prata med några brudar som uppehöll sig på den vänstra trottoaren. Det hör till saken att det var vänstertrafik på den tiden och bilen var högerstyrd.
Direkt när vi stannat var det en polis där med en gång och påpekade att det var stoppförbud på den platsen.
Detta hade jag inte sett eftersom det endast satt en liten ynklig skylt på husväggen, vilket jag påpekade.
Det hjälpte nu inte för det skulle rapporteras och beivras med böter, varpå han tog fram sitt anteckningsblock och frågade Lennart efter namn och adress med mera, och till sist ville han se Lennarts körkort.
Efter en lång paus sa Lennart lugnt att han inte hade något körkort, varpå polisen troligen tyckte att han gjort ett bra kap och sa upprört, har du inget körkort? Lennart som fortfarande var mycket lugn sa lite tyst och försyn och pekade på mig, det är han som kör.
Polisens min är obetalbar när han tittar över på andra sidan bilen där jag lugnt sitter vid ratten och ser på vad som försiggår.
Röd av ilska över fadäsen börjar han nu om med samma procedur av anteckningar.
Efter att jag har rapporterats över förseelsen tycker han att vi skall försvinna från stan, vilket vi naturligtvis inte alls gjorde.
Det gick ganska bra att åka fyra personer i den lilla bilen, två brudar och jag i sittbrunnen och Lennart kunde sitta bak på kanten när vi körde sakta, eller så kunde han krångla sig ner på tvären bakom ryggstöden.
En kväll när vi hade två brudar i sittbrunnen och Lennart satt uppe på bakkanten kom polismästaren fram och var intresserad av vad det var för bil och pratade med oss om att poliserna var mycket irriterade på oss och han tyckte det var bäst om vi höll oss borta från staden några kvällar.
Vi höll oss väl utanför ringmuren några kvällar men sedan var det full fart igen.”
På tal om kompis passar ordspråket;
Lika barn leka häst!??
Visst är det fint med ordstäv.