sylves.blogg.se

Fortfarande gäller karantän men nu kan vi åtminstone vara glada för att solen och värmen återvänt. Vi som kan gå ut i det fria och är rörliga kan också glädjas åt det.

 

Vi är glada för att vi får hjälp med att få hem förnödenheter och annat eftersom vi båda tillhör riskgruppen för Corona.

 

Minns inte när jag varit långhårig som ett isländskt utegångsfår senast. Tänkte att hur svårt kan det vara att klippa sig själv och beställde en hårtrimmer efter att ha sett en film på nätet där det såg hur enkelt ut som helst.

När jag hade fått hem apparaten fick jag klippångest, skulle jag verkligen våga klippa mig själv?

Tänkte på berättelsen om Simson som tappade kraften när de klippte hans hår.

 

Om jag nu skulle klippa mig hade jag inte tänkt mig att ha snagg utan ha lite frisyr, typ!

 

Nu visade det sig att det var lite knepigt att klippa sig framför spegeln, allt blev ju bakvänt både lutningen på apparaten och rörelsen med armen och det blev inte lättare av att tvingas använda fel hand och vara utan glasögon.

Hur kunde det hända att jag kunde klippa så kort som 1 mm på vissa ställen när apparaten var inställd på 28 mm?

Kort sagt ser det för jäkligt ut även fast hustrun försökte rädda situationen, men för sent! 

Ordet kalufs fick nu betydelsen kal-lufs, åtminstone på vissa ställen.

Nåja man kan ju använda mössa till håret växt ut så det täcker över de skalade områdena, eller?

 

Kanske passar det gamla ordstäv här: Nöden har ingen lag sade gumman som torkade sig bak med tunnpannkakan.

 

En gång på tidigt sextiotal, då innan det var modernt med modsfrisyr var brorsan och jag på ett fik i Handen (sportfiket i korsningen till Dalarövägen) och när servitrisen som stod bakom mig frågade; jaha vad vill fröken ha? Då var jag långhårig och bytte därefter frisyr till kortklippt i nacken.

 

Strosade bakom huset i skogen häromdagen och blev lite glad över att hitta några Stenmurklor och tänkte att det kan nog bli gott. 

Hustrun läste sedan upp för mig att de var synnerligen giftiga trots att de torkats eller kokats av tre gånger. 

Tänkte; då kan jag även vara glad över att jag hade en klok hustru.

 

På åttiotalet hittade jag ett fång stenmurklor bakom stugan på Muskö och lade dem på en ugnsplåt i ugnen för att torka dem. Efter några dagar kollade jag i ugnen och då var svampen helt borta, bara några svarta dammrester återstod. Då kan man väl också nu här vara glad över att svampen försvann.

 

Visst är det nu lite tråkigt att inte kunna umgås med barn och barnbarn men det besvärar mig inte så mycket eftersom jag nog har en lite introvert läggning och har lätt för att sysselsätta mig själv och vi är två, det kan jag nu vara lite glad för.

 

Vi fick hem lite plantor och en ny svarta vinbärsbuske, vi har sedan jobbat i trädgården och jag hade inte tappat kraften likt Simson vilket jag är glad för.

 

Med risk att tappa läsare som har en annan uppfattning måste jag också avslutningsvis säga att; om vi nu skall vara glada över något så är det att inte högerpartierna M och SD,s skattesänkarpolitik har styrt innan Corona-krisen. 

Då hade alla som nu ropar på ekonomisk hjälp från staten troligen inte fått det. 

Vi hade med ett stort budgetunderskott med största säkerhet inte fått låna och kanske Sverige blivit ett nytt Grekland i fritt fall.

 

Till slut; var glad att du bor i Sverige.