Våren är här i Bro och när jag ser ut genom köksfönstret blir jag påmind om att fågelholkarna måste städas. Det påminde mig också en orädd Talgoxe om i går när jag gick ut bakom huset då när vi småvisslande konverserade med varandra.

 

 
Sista bloggen i februari och jag är lite sent ute med månadens bild för februari månad i den fina almanackan från Stena recykling som jag fick i julklapp. Den vackra bilen är en Cheva 58 och i mitt tycke den läckraste av de amerikanska bilarna bland femtiotalarna.

 

1958 var ett händelserikt år både historiskt och för mig vilket jag skrivit om i min självbiografi som just nu består av fyra böcker.

 

Den här veckan gör jag det lite bekvämt för mig eftersom skid-VM pågår och tar ett litet stycke ur boken ”Livsepok” och då från året 1958 med händelser både från fastlandet och Gotland.

 

KLIPP

”Lelle Karlsson jag och några som brukade gå på Engströms raggarfiket i Handen åkte en lång tur till Leksand och firade midsommar.

Om jag mins rätt var vi fem eller sex bilar från fiket i Handen som hade sällskap dit. På vägen dit gick bensinpumpen sönder men det gick att få nya delar i Leksand. 

Vi hittar ingen tältplats i stadens närhet och vi får tälta på en plats en bit från festligheterna. Vi grillar korv och roar oss på tältplatsen och kommer inte iväg till den stora festplatsen. Det gjorde inget för jag får häng med en brud som åkt med en av de andra bilarna, vad hon hette kan göra det samma.

På vägen hem när vi rastade på en parkeringsficka blev vi filmade av TV-nyheterna  som ett raggargäng från Stockholm. (Vi blev kändisar.)

Efter att jag kommit hem åkte jag till Gotland och hjälpte till på gården hos morbror Per. 

 

Morfar var fortfarande i livet fast han var mycket klen, han var ändå hemma från sjukhuset. Morfar varken fick eller orkade köra bil så jag fick köra honom när han ville ut och se på åkrarna eller djuren. Den gamla engelska Hillmanen utgjorde både nytta och nöje.

Jag hjälpte till med höskörden och körde traktor ganska mycket den sommaren.

 

Under några veckor var jag också hos min moster, Ingrid och Karl-Fredrik i Endre och hjälpte till. En varm dag när jag satt och plöjde hade jag inte stoppat in skjortan i byxorna, en humla råkade då komma innanför skjortan och den promenerade på min bara rygg. 

Ovetande om vad det var som irriterade mig kliade jag mig på ryggen och humlan kom i kläm och det gjorde förfärligt ont när den stack mig. 

Karl-Fredrik som kommit förbi stod i andra änden av åkern och bevittnade händelsen. Han kommenterade det sedan med att han aldrig har sett någon komma av en traktor så fort och han skrattade förnöjt åt saken.

Någon gång under slutet på sommaren meddelades det hemifrån att Lelle sålt min bil och jag misstänkte att jag inte skulle få tillbaks mina pengar, dessvärre visade det sig senare sig stämma, liksom citatet.

”Med sådana vänner behöver man inga ovänner”.

Även denna lärdom blev en nyttig läxa som jag sedan försökt förvalta genom att inte utan papper låna ut pengar till en vän, eller helst inte ha gemensamt ägande utan klara papper, sådant ägande skapar ofta endast ovänner.

Vi hängde mycket på Engström,s fik i Handen, det var där det hände något och stället var som en magnet för oss ungdomar, här kunde man träffa brudar i de rökiga lokalerna med de slamrande flipperspelen och med rockmusiken från jukeboxen på hög volym. Raggare och skinnknuttar från Stockholm och dess omgivningar samlades här och de amerikanska bilarna var uppställda i rader på parkeringen.

Engström själv höll ögonen på ungdomarna så att det inte blev stökigt, hans person med hög kroppshållning likt den polis han tidigare varit hade en lugnande inverkan, om det mot förmodan skulle bli bråkigt mellan ungdomarna. Jag tyckte att man kunde gilla Engström som en farsa för alla ungdomar, liksom man senare kunde gilla Morsan (Edith Jansson) på hennes raggarfik i Bollmora, de gillade ungdomar och förstod sig på fenomenet.”

SLUT PÅ KLIPPET

 

Sextiotre år sedan och jag sexton år, skulle fylla sjutton till hösten och det var andra tider då.

Nu har det blivit varmt och dubbdäcken bytts till sommardäck på min MTB.

 

Följ restrektionerna och håll avståndet!

 

Ha en skidkul helg; eller nåt????

 

Skrolla ner och läs tidigare inlägg eller klicka uppe till höger.

Eller logga in direkt på sylves.blogg.se för att läsa alla blogginlägg.

 

Gott & blandat

Allmänt Kommentera
 

Våren är här i Bro och när jag ser ut genom köksfönstret blir jag påmind om att fågelholkarna måste städas. Det påminde mig också en orädd Talgoxe om i går när jag gick ut bakom huset då när vi småvisslande konverserade med varandra.

 

 
Sista bloggen i februari och jag är lite sent ute med månadens bild för februari månad i den fina almanackan från Stena recykling som jag fick i julklapp. Den vackra bilen är en Cheva 58 och i mitt tycke den läckraste av de amerikanska bilarna bland femtiotalarna.

 

1958 var ett händelserikt år både historiskt och för mig vilket jag skrivit om i min självbiografi som just nu består av fyra böcker.

 

Den här veckan gör jag det lite bekvämt för mig eftersom skid-VM pågår och tar ett litet stycke ur boken ”Livsepok” och då från året 1958 med händelser både från fastlandet och Gotland.

 

KLIPP

”Lelle Karlsson jag och några som brukade gå på Engströms raggarfiket i Handen åkte en lång tur till Leksand och firade midsommar.

Om jag mins rätt var vi fem eller sex bilar från fiket i Handen som hade sällskap dit. På vägen dit gick bensinpumpen sönder men det gick att få nya delar i Leksand. 

Vi hittar ingen tältplats i stadens närhet och vi får tälta på en plats en bit från festligheterna. Vi grillar korv och roar oss på tältplatsen och kommer inte iväg till den stora festplatsen. Det gjorde inget för jag får häng med en brud som åkt med en av de andra bilarna, vad hon hette kan göra det samma.

På vägen hem när vi rastade på en parkeringsficka blev vi filmade av TV-nyheterna  som ett raggargäng från Stockholm. (Vi blev kändisar.)

Efter att jag kommit hem åkte jag till Gotland och hjälpte till på gården hos morbror Per. 

 

Morfar var fortfarande i livet fast han var mycket klen, han var ändå hemma från sjukhuset. Morfar varken fick eller orkade köra bil så jag fick köra honom när han ville ut och se på åkrarna eller djuren. Den gamla engelska Hillmanen utgjorde både nytta och nöje.

Jag hjälpte till med höskörden och körde traktor ganska mycket den sommaren.

 

Under några veckor var jag också hos min moster, Ingrid och Karl-Fredrik i Endre och hjälpte till. En varm dag när jag satt och plöjde hade jag inte stoppat in skjortan i byxorna, en humla råkade då komma innanför skjortan och den promenerade på min bara rygg. 

Ovetande om vad det var som irriterade mig kliade jag mig på ryggen och humlan kom i kläm och det gjorde förfärligt ont när den stack mig. 

Karl-Fredrik som kommit förbi stod i andra änden av åkern och bevittnade händelsen. Han kommenterade det sedan med att han aldrig har sett någon komma av en traktor så fort och han skrattade förnöjt åt saken.

Någon gång under slutet på sommaren meddelades det hemifrån att Lelle sålt min bil och jag misstänkte att jag inte skulle få tillbaks mina pengar, dessvärre visade det sig senare sig stämma, liksom citatet.

”Med sådana vänner behöver man inga ovänner”.

Även denna lärdom blev en nyttig läxa som jag sedan försökt förvalta genom att inte utan papper låna ut pengar till en vän, eller helst inte ha gemensamt ägande utan klara papper, sådant ägande skapar ofta endast ovänner.

Vi hängde mycket på Engström,s fik i Handen, det var där det hände något och stället var som en magnet för oss ungdomar, här kunde man träffa brudar i de rökiga lokalerna med de slamrande flipperspelen och med rockmusiken från jukeboxen på hög volym. Raggare och skinnknuttar från Stockholm och dess omgivningar samlades här och de amerikanska bilarna var uppställda i rader på parkeringen.

Engström själv höll ögonen på ungdomarna så att det inte blev stökigt, hans person med hög kroppshållning likt den polis han tidigare varit hade en lugnande inverkan, om det mot förmodan skulle bli bråkigt mellan ungdomarna. Jag tyckte att man kunde gilla Engström som en farsa för alla ungdomar, liksom man senare kunde gilla Morsan (Edith Jansson) på hennes raggarfik i Bollmora, de gillade ungdomar och förstod sig på fenomenet.”

SLUT PÅ KLIPPET

 

Sextiotre år sedan och jag sexton år, skulle fylla sjutton till hösten och det var andra tider då.

Nu har det blivit varmt och dubbdäcken bytts till sommardäck på min MTB.

 

Följ restrektionerna och håll avståndet!

 

Ha en skidkul helg; eller nåt????

 

Skrolla ner och läs tidigare inlägg eller klicka uppe till höger.

Eller logga in direkt på sylves.blogg.se för att läsa alla blogginlägg.