Dagens bild är sista bilen i min almanack från Stena recykling och är en pampig och mäktig Pontiac från 1958, samma år som jag på hösten började som rörmokarlärling på Björnbergs som då låg på Tulegatan 35 i Stockholm.

Vad gör man när man tycker sig komma i tidsnöd på grund arv annat som behöver göras när jag vill skriva en blogg.

Jo med risk för att bli tjatig kan jag väl ta klipp ur min andra bok "Livsepok" så nu lägger jag ut två korta klipp som handlar om året 1958

 Inte den här bilen men samma modell var mitt första bilköp till den här berättelsen i boken.

 

Klipp ur boken

"Jag hade sparat lite pengar så när ett erbjudande att tillsammans med kompisen Lelle köpa en bil av en kompis pappa. Här ett lite stycke ur boken om bilköpet.

På våren är jag och Lelle som är ett par år äldre än mig hemma hos en annan kompis som vi kallar för "vatten och brö". Han hette egentligen Hans Olsson och hade en storasyrra som hette Amos. Hasse var ganska smal och han såg ut som han var uppvuxen på vatten och bröd.

Hasse hade också ett annat smeknamn vilket kom av att han var andra barnet och hade initialerna HO. Därför fick han också heta "Hasse vatten" eller H2O.

Hasses farsa hade en gammal vinröd bil, en Plymoth från 1947 som han skulle skrota, men vi övertalade honom att sälja bilen till oss, men det var bara jag som hade pengar, det vill säg vi skulle betala tre hundra kronor som var kvar på bilskatten. 

Jag fick ju inte köpa bilen så den fick skrivas på Lelle och jag fick betala, men skulle få pengar av Lelle sedan. 

Bilen var alltså egentligen min eftersom det var jag som betalat den. Pengarna hade jag sparat från när jag kört cykelbud i blomsteraffären i Sundbyberg och från jobbet i plastfabriken.

 

Bilen fick stå parkerad nere hos Lelle som bodde i hyreshusen. Mamma fick med tiden reda på hur det låg till, möjligen hade väl brorsan skvallrat och en dag när vi höll på med bilen kom mamma ner till hyreshusen och var arg som ett värre åskväder och det kan man ju förstå. Jag var ju bara sexton år och hade tagit ut mina besparingar för att göra en olovlig bilaffär. Lelle hade föresten heller inget körkort så vi fick egentligen inte använda bilen alls. När vi skulle åka några längre sträckor fick vi skaffa chaufför, till exempel Lelles äldre brorsa som hade körkort. På försommaren var vi ibland med Läppen nere i Sotinge och fiskade strömming som vi sedan åkte runt och sålde för en krona kilot så att vi fick ihop till bensinpengar. Bensinen kostade då runt sjuttiofem öre litern. Vi lånade både båt och strömmingsskötar av Johan och hans brorsa som bodde vid Sotinge. (Sotinge ligger i närheten av helekopterbasen vid Berga)."

"Åksugen

Det var inte lätt att hålla sig från att köra lite nu när bilen fanns där. Suget blev ibland lite för stort och jag föll ibland för frestelsen och körde lite på småvägarna.  En dag råkade jag hamna lite långt bort mot Berga lantbruksskola och tog då Nynäsvägen mot Västerhaninge. 

Väl framme i Västerhaninge vid den smala bron över järnvägen som det inte gick att mötas på mötte jag polisbilen. Den stod på andra sidan bron och väntade på sin tur att åka över. Vi stod där på varsin sida och artigt vinkade fram varandra, men efter ett kort ögonblick åkte jag i alla fall med hjärtat i halsgropen i rädslan av att åka fast. När jag passerade dem såg jag i ögonvrån att de tittade på mig och möjligen såg de att jag var en något ung grabb i en stor bil, men inget mer hände varpå jag snabbt åkte hem och parkerade bilen nere bakom hyreshusen. 

Efter den resan tänkte jag att man kan inte ha tur fler gånger och jag lät bilen stå, fast jag var sugen på att köra. "

SLUT på klippen.

Om jag kunde köra bil?

Jo redan när jag var så stor att jag orkade trampa ner kopplingen och lägga i en växel fick jag köra traktor på åkrarna på Gotland där jag tillbringade mycket av min tid hos mormor och morfar i Bro och sedan gick liksom resten av bara farten.

Lite lustigt förresten att jag sedan när jag blev äldre åter hamnade i Bro i Uppland där jag en tid som barn bodde på Aske.

Ja det var då det och och nu är det andra tider och det lackar mot jul och jag undrar om inte många här i Bro också lackar ur eftersom butiken som skulle ombesörja paketförsändelser har gått i konken eller något, de har i alla fall stängt igen butiken så nu får posten eller någon försöka lösa problemet om folk skall kunna få sina paket.

Visst var det bättre förr innan Alliansen och Maud Olofsson saboterade hela postväsendet, även om man fick stå i kö ibland kunde man i alla fall veta att de inte gick i konkurs så man inte fick ut sitt paket.

Ungefär som med en del friskolor som går i konkurs och barnen blir vilsna och utan betyg.

Dags för adventspyssel och sätta upp julstjärnor som lyser upp i mörkret, en fin tradition även om jag är agnostiker så har jag i iallafall fått en kristen uppfostran.

 Ett förvrängt ordstäv kan vara till pass.

 

Änderna går aldrig ur!  eller nåt????

 

Om ni inte städar ihjäl er syns vi nästa vecka, eller om ni inte har tålemod att vänta kan ni längt upp på höger sida klicka på texten "Till bloggens startsida" så kan ni läsa alla inläggen i rad.




Första bilen

Allmänt Kommentera
 

Dagens bild är sista bilen i min almanack från Stena recykling och är en pampig och mäktig Pontiac från 1958, samma år som jag på hösten började som rörmokarlärling på Björnbergs som då låg på Tulegatan 35 i Stockholm.

Vad gör man när man tycker sig komma i tidsnöd på grund arv annat som behöver göras när jag vill skriva en blogg.

Jo med risk för att bli tjatig kan jag väl ta klipp ur min andra bok "Livsepok" så nu lägger jag ut två korta klipp som handlar om året 1958

 Inte den här bilen men samma modell var mitt första bilköp till den här berättelsen i boken.

 

Klipp ur boken

"Jag hade sparat lite pengar så när ett erbjudande att tillsammans med kompisen Lelle köpa en bil av en kompis pappa. Här ett lite stycke ur boken om bilköpet.

På våren är jag och Lelle som är ett par år äldre än mig hemma hos en annan kompis som vi kallar för "vatten och brö". Han hette egentligen Hans Olsson och hade en storasyrra som hette Amos. Hasse var ganska smal och han såg ut som han var uppvuxen på vatten och bröd.

Hasse hade också ett annat smeknamn vilket kom av att han var andra barnet och hade initialerna HO. Därför fick han också heta "Hasse vatten" eller H2O.

Hasses farsa hade en gammal vinröd bil, en Plymoth från 1947 som han skulle skrota, men vi övertalade honom att sälja bilen till oss, men det var bara jag som hade pengar, det vill säg vi skulle betala tre hundra kronor som var kvar på bilskatten. 

Jag fick ju inte köpa bilen så den fick skrivas på Lelle och jag fick betala, men skulle få pengar av Lelle sedan. 

Bilen var alltså egentligen min eftersom det var jag som betalat den. Pengarna hade jag sparat från när jag kört cykelbud i blomsteraffären i Sundbyberg och från jobbet i plastfabriken.

 

Bilen fick stå parkerad nere hos Lelle som bodde i hyreshusen. Mamma fick med tiden reda på hur det låg till, möjligen hade väl brorsan skvallrat och en dag när vi höll på med bilen kom mamma ner till hyreshusen och var arg som ett värre åskväder och det kan man ju förstå. Jag var ju bara sexton år och hade tagit ut mina besparingar för att göra en olovlig bilaffär. Lelle hade föresten heller inget körkort så vi fick egentligen inte använda bilen alls. När vi skulle åka några längre sträckor fick vi skaffa chaufför, till exempel Lelles äldre brorsa som hade körkort. På försommaren var vi ibland med Läppen nere i Sotinge och fiskade strömming som vi sedan åkte runt och sålde för en krona kilot så att vi fick ihop till bensinpengar. Bensinen kostade då runt sjuttiofem öre litern. Vi lånade både båt och strömmingsskötar av Johan och hans brorsa som bodde vid Sotinge. (Sotinge ligger i närheten av helekopterbasen vid Berga)."

"Åksugen

Det var inte lätt att hålla sig från att köra lite nu när bilen fanns där. Suget blev ibland lite för stort och jag föll ibland för frestelsen och körde lite på småvägarna.  En dag råkade jag hamna lite långt bort mot Berga lantbruksskola och tog då Nynäsvägen mot Västerhaninge. 

Väl framme i Västerhaninge vid den smala bron över järnvägen som det inte gick att mötas på mötte jag polisbilen. Den stod på andra sidan bron och väntade på sin tur att åka över. Vi stod där på varsin sida och artigt vinkade fram varandra, men efter ett kort ögonblick åkte jag i alla fall med hjärtat i halsgropen i rädslan av att åka fast. När jag passerade dem såg jag i ögonvrån att de tittade på mig och möjligen såg de att jag var en något ung grabb i en stor bil, men inget mer hände varpå jag snabbt åkte hem och parkerade bilen nere bakom hyreshusen. 

Efter den resan tänkte jag att man kan inte ha tur fler gånger och jag lät bilen stå, fast jag var sugen på att köra. "

SLUT på klippen.

Om jag kunde köra bil?

Jo redan när jag var så stor att jag orkade trampa ner kopplingen och lägga i en växel fick jag köra traktor på åkrarna på Gotland där jag tillbringade mycket av min tid hos mormor och morfar i Bro och sedan gick liksom resten av bara farten.

Lite lustigt förresten att jag sedan när jag blev äldre åter hamnade i Bro i Uppland där jag en tid som barn bodde på Aske.

Ja det var då det och och nu är det andra tider och det lackar mot jul och jag undrar om inte många här i Bro också lackar ur eftersom butiken som skulle ombesörja paketförsändelser har gått i konken eller något, de har i alla fall stängt igen butiken så nu får posten eller någon försöka lösa problemet om folk skall kunna få sina paket.

Visst var det bättre förr innan Alliansen och Maud Olofsson saboterade hela postväsendet, även om man fick stå i kö ibland kunde man i alla fall veta att de inte gick i konkurs så man inte fick ut sitt paket.

Ungefär som med en del friskolor som går i konkurs och barnen blir vilsna och utan betyg.

Dags för adventspyssel och sätta upp julstjärnor som lyser upp i mörkret, en fin tradition även om jag är agnostiker så har jag i iallafall fått en kristen uppfostran.

 Ett förvrängt ordstäv kan vara till pass.

 

Änderna går aldrig ur!  eller nåt????

 

Om ni inte städar ihjäl er syns vi nästa vecka, eller om ni inte har tålemod att vänta kan ni längt upp på höger sida klicka på texten "Till bloggens startsida" så kan ni läsa alla inläggen i rad.